Vad är regenerativ turism? – Anu Nylund Mood of Finland

Regenerativ turism innebär att en plats lämnas i ett bättre skick än när man kom dit. I praktiken handlar det ändå om ett betydligt mer komplext fenomen, berättar Anu Nylund.

– Regenerativ turism är inget som låter sig förklaras helt enkelt. I korthet handlar det om att vi är medvetna om att den biologiska mångfalden utarmas och att klimatförändringen accelererar. Därför kan vi inte fortsätta som förut inom någon bransch – vi måste stanna upp och fundera på hur vi kan göra saker på ett annat sätt, säger hon.

I regenerativ turism är tanken att ta ansvarstagandet ett steg längre – och att reparera det som redan gått förlorat.

– Det räcker inte längre att minimera skadan, utan vi måste också vidta åtgärder som faktiskt reparerar, säger Nylund.

Ofta förknippas regenerativ turism med naturskydd – restaurering av våtmarker, bekämpning av invasiva arter eller plantering av träd – men lika gärna kan det handla om att stärka det lokala samhällets välbefinnande, berättar Nylund.

– Inom regenerativ turism försöker man hitta sätt där turismen kan fungera som en motor för välbefinnande på platsen – inte bara för naturen, utan för hela samhället och dess invånare, sammanfattar hon.

Med regenerativ turism kan man till exempel bevara ett områdes kulturarv och traditionella näringar eller stötta invånarna, till exempel personer som riskerar social marginalisering.

– Man talar ofta om gästfrihet inom regenerativ turism. Fiskare, jordbrukare, konstnärer och andra lokala aktörer kan erbjuda tjänster till besökare. På så sätt bryts traditionella gränser och nya nätverk skapas, säger Nylund.

Turismen är en betydande källa till växthusgasutsläpp. Vore det inte ur miljösynpunkt bättre att helt enkelt avstå från turism?

– På ett sätt ja, men människor har alltid haft en stark drivkraft att röra sig och upptäcka andra platser. Dessutom hjälper turism oss att förstå varandra bättre. Tänk om vi genom resande kunde göra något gott – och samtidigt fördjupa förståelsen för varandra och för platsen vi besöker? frågar Nylund.

Enligt henne får resenären genom regenerativ turism en djupare förståelse för destinationen och dess invånare – och kan samtidigt bidra till både människor och natur.

– Många landsbygdsområden avfolkas i dag, och turismen kan vara den näring som ger nytt liv. Genom turism kan traditionella näringar på landsbygden få ett nytt erkännande och invånarna sysselsättning, säger Nylund.

I skärgården kan turister till exempel delta i en utflykt med en lokal fiskare och njuta av fiskrätter – och därigenom bidra till regionens livskraft.

– Utsläppen från turismen är givetvis ett problem. Därför behöver branschen också fundera på hur långt ifrån man lockar besökare och om tjänster i större utsträckning kan riktas till dem som bor i närområdet, konstaterar Nylund.

Enligt Nylund utgår regenerativ turism från att man identifierar de utmaningar och särdrag som finns på den egna orten.

– Regenerativ turism kan inte genomföras uppifrån eller utifrån. Först måste man förstå platsen där man verkar, säger hon.

Hon uppmuntrar till att fundera över hur naturen i området ser ut, hur invånarna mår, vilken historia och vilka traditioner som finns.

– En företagare insåg till exempel genom dessa frågor att hen spelar en viktig roll i att bevara traditionen av träbåtsbygge, berättar Nylund.

Nästa steg är att reflektera över vilken skada som redan har orsakats – och att hitta sätt att reparera och återställa.

– Utgångspunkten är att produkten eller tjänsten ska växa fram ur gemenskapen och skapa välbefinnande för både människor och natur. Tidigare trodde man att turisten skulle betjänas till varje pris, men nu vänder vi på perspektivet: vi frågar platsen vad den vill och vad besökarna kan bidra med, säger Nylund.

När man utvecklar regenerativa turistprodukter involveras det lokala samhället – och man lyssnar också till naturen.

– Jag frågade i dag företagare i Borgå vad naturen skulle säga till dem om den kunde tala. Den frågan berörde många: har vi egentligen lyssnat på naturen? Vilka bekymmer har den? Ibland kan naturen önska att vi håller oss borta – eller att vi hjälper till att återställa.

Regenerativ turism är ingen snabb lösning – det handlar om en attitydförändring som tar tid.

– Faktiskt är det ganska positivt att det ännu inte finns så många regenerativa turistprodukter i Finland. Tålamod är en kärnfråga.

Enligt Nylund är regenerativ turism en långsam inlärningsprocess som ofta kräver ett djupare engagemang.

– Jag rekommenderar att delta i utbildningar eller läsa litteratur om ämnet. När man närmar sig regenerativ turism i lugn takt faller bitarna så småningom på plats. Företagaren förstår vad det betyder i det egna livet och arbetet, säger hon.

– Även företagarnas eget mindset måste vara med i förändringen och driva den framåt.

Regenerativ turism skapar något gott för både samhället och naturen – men är turister beredda att betala för sådana tjänster?

– Jag tror det, men förändringen går långsamt, säger Nylund.

Hon har arbetat för ansvarsfull och hållbar turism sedan 1990-talet.

– Det behövs tillräckligt många betalande kunder som känner igen det mervärde regenerativ turism erbjuder. Förändringen kräver av oss pionjärer en stark tilltro till att vi är på rätt väg. Jag är övertygad om att uppskattningen för regenerativa tjänster kommer att växa, säger hon.

Hon gläds över att ett pionjärnätverk håller på att formas i Borgå – ett nätverk som kommer att erbjuda turister helheter av tjänster.

– Det här kommer att ge Borgå ett tydligt mervärde.

Men vilka hemligheter har Borgå viskat till företagarna – och vilka missförhållanden kunde man ta itu med här? Vilka slags tjänster kommer framtidens regenerativa turismföretagare att erbjuda?

– Det som präglar Borgå är havet, som mår dåligt, samt stadens fantastiska historia och kulturarv. I Borgå talas två språk – och det borde man vara stolt över och visa hur två språk kan leva sida vid sida i symbios, räknar Nylund upp.

Sjöfart, skeppsbyggnad och träbåtsbygge är också centrala delar av Borgås historia och bär på fascinerande berättelser som turister gärna vill ta del av.

Nylund påminner om att man inte behöver tysta ner de problem som finns i det egna området – tvärtom.

– Ofta vill man dölja missförhållanden, men då underskattar man turisterna. I stället kan man berätta öppet om problemen och om vad som kan göras åt dem. Regenerativ turism handlar om att öka medvetenheten – och utan berättelser växer ingen förståelse, säger Nylund.

– I regenerativ turism finns det alltså lite anarkism och aktivism också – och det är faktiskt något väldigt välkommet.

Artikkeli on tuotettu osana uudistavan matkailun Carbon Neutral Experience 3.0 -hanketta.

Annika Weckman
Posintra Oy
+358 503084388
annika.weckman@posintra.fi