Med hjälp av projektet STRIIM skapar vi i samarbete med de centrala aktörerna i Sköldviktrakten en vision för hur ett idealt ekosystem för plaståtervinning kunde fungera i området. Målsättningen är att vi i framtiden på ett så resurssmart och innovativt sätt som möjligt ska kunna omvandla plastavfall till råmaterial. Dessutom vill vi vid sidan av den mekaniska plaståtervinningen också ta i bruk lösningar för kemisk återvinning. Men hur gör man för att tillsammans med olika aktörer skapa en gemensam vision för ekosystemet för plaståtervinning? Det här tog vi reda på i samarbete med Gaia Consulting.
Ekosystemet för plaståtervinning i Sköldvik utvecklas i samarbete
I projektet STRIIM – förstärkning av den regionala industriella innovationsmodellen testar vi en ny slags samarbetsmodell, som ska underlätta dialog, förena aktörer och identifiera nya möjligheter att främja utvecklingen av Sköldviks industriområde i Borgå. Exempel på sådana möjligheter är att innovativt återanvända plastavfall och förbättra återvinningens lönsamhet. Inom ramen för det här projektet ville vi noggrannare utreda möjligheterna för plaståtervinning i Sköldvik.
I samarbete med Gaia Consulting utarbetade vi en vision för hur ekosystemet för plaståtervinning kunde se ut i Sköldvik. Under arbetets gång funderade vi kring en mängd olika framtida möjligheter och behov, bl.a. med fokus på hur man kunde utöka de lokala samarbetsnätverken och -möjligheterna. I rapporten redogör vi för hur den cirkulära plaståtervinningen ser ut i Finland idag, vi undersöker ett internationellt case exempel, beskriver värdekedjan för ekosystemet för plaståtervinning i Sköldvik, utreder vilka brister och utvecklingsmöjligheter det har samt utarbetar en gemensam vision för ekosystemet för plaståtervinning i Sköldvik.
I Sköldvik vill man återvinna plast både mekaniskt och kemiskt. Målsättningen är att vid sidan av mekanisk återvinning i allt högre grad också använda sig av kemisk återvinning, eftersom mekaniska återvinningsmetoder inte lämpar sig för alla plastsorter.
När man utarbetar en vision för ekosystemet för plaståtervinning i Sköldvik måste man förutom olika plastsorter också beakta de olika roller och uppgifter som finns i värdekedjan. Vid sidan av företagen finns det också många andra viktiga aktörer som är med och skapar ekosystemet; Borgå stad, utvecklingsbolaget Posintra samt övriga samarbetspartner. Nedanstående bild belyser de olika aktörernas roller.
Bilden visar att det behövs olika slags aktörer i plaståtervinningens värdekedja för att möjliggöra de rätta förhållandena och för att producera, behandla och vidareförädla material. Verksamheten måste vara gemensamt organiserad och följa samfälld praxis bland annat när det kommer till delning av data.
Många faktorer inverkar på hur den cirkulära plaståtervinningen ser ut i Finland idag
När vi undersökte hur plaståtervinningen ser ut idag slog vi fast fem faktorer, som påverkar den nuvarande situationen och som man borde beakta när man utarbetar ett ekosystem för plaståtervinning:
1. Regleringen
Branschen för cirkulär plaståtervinning är kraftigt reglerad av bestämmelser, som befinner sig i en övergångsfas. Engångsplastdirektivet öppnar till exempel upp marknaden för återvinningslösningar. Branschen är kraftigt reglerad och ny lagstiftning stiftas som bäst.
2. Marknaderna
Europeiska unionen reglerar kraftigt marknaden med plast. För att kunna skala upp den cirkulära återvinningen behövs det mera lagstiftning som skapar efterfrågan på returråvaror. Företagens behov att minska på uppkomsten av utsläpp och plastavfall samt främja en hållbar användning av naturresurserna driver dessutom marknadsefterfrågan på lösningar som kunde ersätta fossilbaserad plast.
3. FoUI-verksamhet
Det är viktigt att genom forsknings- och utvecklingsverksamhet skapa nya affärsmöjligheter. I Finland arbetar flera betydande FoUI-projekt, bl.a. SPIRIT, PULSE, Carbon2x och PlastLIFE, som bäst på att utifrån olika utgångspunkter hitta lösningar på utmaningarna inom den cirkulära plaståtervinningen.
4. En ny affärsverksamhet
För att ersätta plast utvecklar man, vid sidan om mekanisk och kemisk återvinning, biobaserade produkter som har samma egenskaper som plast.
5. Samarbetspartner
De storföretag som är verksamma i Finland inom plastens värdekedja, som till exempel Neste, Borealis och Fortum, har en verksamhet som kräver ett nätverk av samarbetspartner. Det här skapar affärsmöjligheter även för mindre aktörer.
Förutom ovan nämnda fem faktorer undersökte vi också ett ekosystem som redan fungerar utomlands. Som case exempel valde vi det i Danmark verksamma bolaget Quantafuel ASA, som är specialiserat på kemisk återvinning av plast. Deras verksamhet baserar sig på ett starkt samarbetsnätverk, med vars hjälp de också garanterar tillgången till avfallsmaterial.
Projektet STRIIM främjar samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn, vilket också behövs när man skapar och utvecklar ekosystem för plaståtervinning.
>> Bekanta dig närmare med projektet STRIIM
Vi tog företagsintervjuer till hjälp för att kartlägga en gemensam vision
Vi kartlade Sköldviks visionskoncept med hjälp av förhandsenkäter och intervjuer med ett flertal företag som är verksamma i Borgåtraktens värdekedja för plast. ABB, BEWI, Borealis, CE Lindgren, Neste, Muovi Heljanko, Remeo och Rosk’n Roll deltog i arbetet. Med hjälp av intervjuerna ville vi bland annat ta reda på vilken företagens roll är i värdekedjan för plast, kommande utvecklingsprojekt, utmaningar, nuvarande samarbetspartner samt behovet av att utveckla samarbetet inom området kring Sköldvik.
Nestes Head of Feedstocks and Production Platform Chemical Recycling Minna Mentzer och chefen för Borealis program SPIRIT Jaakko Tuomainen berättar hur det är att vara en del av projektet, vilka målsättningar de har i sina respektive roller och hur samarbetet har fungerat.
Minna Mentzer tycker att det är fint att de får vara med och utveckla kemisk återvinning i Finland. I egenskap av en internationell aktör är de väldigt villiga att också verka på nationell nivå och tycker att det är extremt intressant.
”Plaståtervinning ligger finländarna nära hjärtat och det skulle vara fint att få vara med och göra Sköldvik till en föregångare på området. I Sköldvik har vi mycket kompetens, framförallt när det gäller kemisk återvinning.”
Neste har fattat sitt första beslut att investera i förädling av flytande plastavfall. I raffinaderiet i Borgå arbetar vi för att flytande plastavfall, som till exempel pyrolysolja, i framtiden i allt högre grad ska kunna utnyttjas som råvara vid framställningen av plast, och därmed ersätta fossila insatsmaterial. Investeringen är en del av projektet PULSE, som får stöd av EU:s innovationsfond. Mentzer förklarar att kemisk återvinning är en bra återvinningsform att använda parallellt med mekanisk återvinning:
”Vi har ett globalt plastavfallsproblem. Det lönar sig att använda sig av mekanisk återvinning alltid när det är möjligt. Det finns ändå plastmaterial som man inte kan återvinna mekaniskt och för att kunna minska på koldioxidavtrycket är det viktigt att vi återvinner allt plastmaterial. Med kemisk återvinning kan man också ersätta de fossila insatsmaterial som man nu använder för att tillverka plast. Vid tillverkningen av plast erbjuder vi också insatsmaterial som är gjorda på förnybart råmaterial.”
Jaakko Tuomainen, chef för Borealis program SPIRIT, är inne på samma linje. Avsikten med programmet SPIRIT är att få plastindustrin att övergå till förnybara råvaror samt utveckla återvinning och en tillverkning och användning av plast som baserar sig på koldioxidneutralitet.
”Man ska inte se kemisk återvinning som en ersättning för mekanisk återvinning, utan som en parallell process och ett alternativ till att förbränna plastavfall. Borealis strävar efter att hålla både plasten och den kol som är bunden till plasten i ett slutet kretslopp. Borealis är expert på plastmaterial, dvs polymerer, och vi har utvecklat plastsorter för olika användningsändamål. Inget företag kan ändå fungera ensamt inom cirkulär ekonomi. Man måste skapa olika sorters värdekedjor mellan olika aktörer. Samtidigt har alla företag naturligtvis sin egen agenda, men det behövs en gemensam diskussion för att kunna lyfta fram nya synvinklar och fördjupa samarbetet.”
Med visionskonceptet vill vi uppnå ett effektivt ekosystem
Visionskonceptet har som målsättning att förvandla Sköldviksområdet till ett effektivt ekosystem för plaståtervinning. Fokus ska ligga på vidareförädling av pyrolysolja, förvätskning av plastavfall genom pyrolys samt en polymerproduktion som baserar sig på återvinning och som till alla delar uppfyller samtliga kvalitetskrav för alla olika användningsändamål. Ekosystemets viktigaste element är ett välfungerande samarbete kring återvinning och sortering samt under processerna för att återvinna plastavfall. Målsättningen är att den kemiska och mekaniska återvinningen ska komplettera varandra.
Som en sammanfattning av den visionsrapport som vi sammanställde tillsammans med Gaia Consulting presenterade vi följande fyra tematiska helheter, som man borde utveckla om man vill skapa ett fungerande ekosystem:
- Skapa en ledningsmodell för ekosystemet och ett samarbetsnätverk.
- I Borgåtrakten borde man skapa en samlad cirkulär ekonomi för plast, som en utvidgning på konceptet Sköldvik Transformation Center.
- Försäkra tillgången till råmaterial och specialisering.
- Investera i förvätskning av plastavfall i Borgåtrakten.
Vi kan runt Sköldvik bygga ett för europeiska förhållanden betydande ekosystem för cirkulär ekonomi med särskilt fokus på plast. Det här kräver ett långsiktigt utvecklingsarbete och ett gemensamt fokus på utvalda frågor.
VARAA AIKA