Nedergård Hunaja-Honung utvecklar sin verksamhet på pollinernas villkor

För fjorton år sedan satt Susanne Björkell och Sigurd Wackström på balkongen när himlen plötsligt mörknade och fylldes av ett surrande ljud. En förrymd bisvärm letade efter en ny boplats och var på väg att välja husets skorsten.

– Vi fick bråttom att agera och ringde en biodlare för att få svärmen omhändertagen, berättar Björkell.

När biodlaren samlade in bina konstaterade hen att Björkell och Wackström lika gärna kunde ha ett eget bisamhälle på gården i Kalax.

– Därifrån började hela idén, säger Wackström.

Ett år senare hade paret två bisamhällen och ett gemensamt företag, Nedergård Hunaja-Honung.

Nedergård Hunaja-Honung producerar honung, odlar bidrottningar och säljer andelar i bisamhällen. Företaget har också en liten butik där man säljer honungsprodukter och keramik.

– Vi drömmer om att en dag kunna försörja oss helt och hållet genom vårt företag. Vid sidan av honungsproduktionen skulle man också kunna utveckla andra tjänster, berättar Björkell.

När man länge har arbetat ensam – eller som två – är utomstående perspektiv värdefulla.

– Ibland kan det till och med kännas lamslående när man under en längre tid bara har haft sina egna tankar. Vi är båda lite tveksamma till vår natur och börjar lätt fundera på om vi är helt ute och cyklar. Därför är alla tips utifrån verkligen till hjälp, säger Björkell.

Balanssi-projektet, som riktar sig till små, lokala livsmedelsproducenter, uppmuntrar företag att utveckla nya, mer hållbara affärsmodeller och stärka sin klimattålighet.

– Varje gång man diskuterar med andra får man nya insikter och mer energi till sitt eget arbete. Vi fick också den bekräftelse vi behövde på att vi är på rätt väg, säger Björkell.

En av de största vinsterna med projektet var enligt paret nätverkandet med andra företagare.

– Vi befinner oss lite avsides här i Kalax. Nu är det lättare att ta kontakt med olika producenter när vi redan känner varandra, säger Björkell.

Inhemsk honungsproduktion är i sig ansvarsfull: bina främjar den biologiska mångfalden, förbättrar skördarna och lokal produktion håller transporterna korta.

– Det här blev faktiskt vår utmaning i projektet, när vi skulle utveckla verksamheten i en mer ansvarsfull riktning – trots att vi redan arbetar mycket miljövänligt. Vi hör säkert till de mest miljöansvariga inom livsmedelsproduktionen, säger Björkell.

Därför valde Björkell och Wackström att fokusera på att utveckla företagets ekonomiska hållbarhet samt nya affärsidéer.

Redan nu kan kunderna köpa en andel i ett bisamhälle för ett år och därigenom få en del av just det samhällets honungsskörd. Men tänk om man utvecklade detta vidare? Då kunde ännu fler bidra till bättre pollinering i sitt område och samtidigt stötta ett lokalt företag genom sitt fadderskap.

Som tack skulle faddrarna få honung från sin egen by och möjlighet att prova honung från andra områden – för smaken varierar beroende på vilka växter bina har samlat nektar från.

– Kunderna vill veta var deras honung kommer ifrån och uppskattar att få ”vår egen bys” honung, säger Björkell.

En bonus är att skördarna i området förbättras.

– När mängden pollinerare ökar i ett område kan man år för år se hur blomningen blir rikligare. Man kan till exempel följa utvecklingen genom att lämna en liten del av gården oklippt, säger Wackström.

Fler tjänster kring bina är redan under planering. Paret drömmer bland annat om att skapa en egen bipromenad.

– Längs den kunde vi berätta om bina och vilken betydelse de har för hela ekosystemet. Man skulle kunna kika in i kuporna och bekanta sig med olika vilda växter. En sådan upplevelse kunde ge nya insikter om naturen, målar Björkell upp.

Wackström ger ett exempel på en växt som alla känner till – maskrosen.

– Maskrosen ger inte nektar hela tiden och varje dag. Så även om man inte ser pollinerare på dagen, kan den vara full av bin på kvällen. Om människor visste det, skulle de kanske klippa gräset mer sällan eller vänta till senare på kvällen, säger Wackström.

Detsamma gäller städer och företag – kunskap kan förändra beteenden.

– Vi vill vara med och förändra gamla tankesätt och på så sätt skapa påverkan, säger Björkell.

Denna artikel har tagits fram inom ramen för projektet Balanssi – Hållbar utveckling för SME-företag

Jenni Lähtevänoja
Posintra Oy
+358 401837917
jenni.lahtevanoja@posintra.fi