Borgå Fiskhus, Tommy Lindström

När Borgå Fiskhus grundades för 13 år sedan betraktades gäddan som en föga uppskattad matfisk. I dag går den åt som smör i solsken.

Samma ansiktslyft kan ske för många andra finländska fiskarter, tror företagaren Tommy Lindström vid Borgå Fiskhus.

– Många av de här mindre utnyttjade fiskarterna har helt i onödan fått ett dåligt rykte. De smakar verkligen gott, säger Lindström.

Att ta till vara vildfisk kan också vara bra för miljön: genom hållbart fiske avlägsnas näringsämnen ur Östersjön, samtidigt som vi får inhemsk närfisk på våra matbord.

Samtidigt kan ett ökat nyttjande av vildfisk ge fiskarna möjlighet till extra inkomster.

Ända från början har Borgå Fiskhus velat erbjuda sina kunder lokalt fångad fisk.

– För oss var det viktigt att samarbeta med lokala fiskare och stöda dem, säger Lindström.

Borgå Fiskhus har verkat i Östermalm i Borgå sedan december 2013. Företaget grundades av tredje generationens fiskare Kenneth Ek, Tommy Lindström och Kalle Spring.

I dag ansvarar Ek och Lindström för företagets verksamhet.

– Vi spelade alla i samma rinkbandylag och ur ett litet samtal växte idén om en egen fiskaffär fram. Samtidigt började torghandeln minska och fisk såldes i princip bara i matbutikerna. Det fanns också andra specialbutiker i Östermalm, så vi tänkte att en fiskaffär också kunde klara sig, säger Lindström.

I dag erbjuder butiken förutom lokal fisk även skaldjur, fisk från utlandet, olika fiskprodukter och lunch.

Balanssi, som riktar sig till företagare inom livsmedelsbranschen, gav Borgå Fiskhus ett utmärkt tillfälle att stanna upp en stund och se närmare på den egna verksamheten.

– Det är ju bra att ibland fundera över företagets verksamhet. Här på Fiskhuset går dagarna annars åt till rutiner och till att släcka bränder, säger Lindström.

Balanssi, som stöder företag i att utveckla sin klimatresiliens och en mer hållbar affärsverksamhet, gav också möjlighet att, så att säga, lägga ut näten.

– Vi ville nätverka med andra aktörer inom samma bransch i närområdet och varför inte också få nya idéer om hur vi kunde arbeta mer klimatvänligt, berättar Lindström.

Att erbjuda lokal fisk förkortar matens transportsträckor, men Lindström ville också fundera på andra sätt att utveckla företagets ansvarsfullhet.

– Man lär sig alltid något nytt av sådant här och får tips också av andra företagare, säger Lindström.

I höstas ordnades den första Skördefesten i Borgåregionen. Evenemanget lyfte fram lokala producenter och bjöd in till att tillsammans fira skördetraditionen.

Även många av företagen i Balanssi deltog i evenemanget efter att ha hört om det när Posintra bjöd in representanter för Visit Porvoo för att presentera Skördefesten för projektets företag.

Borgå Fiskhus deltog i Skördefesten 2026. Besökarna fick lära sig om fiskhantering, de fick titta på och följa med processen i praktiken. En lokal fiskare lät barnen gissa olika fiskarter och också åldern på en abborre. Eftersom en del av de andra lokala företagen inte i kunde ta emot besökare under Skördefesten bjöd Lindström in dem till Fiskhuset i Östermalm.

– Skördefesten lockade barnfamiljer till Fiskhuset, en målgrupp som vi så gärna har önskat nå bättre. På det hela taget gick evenemanget bra. Vi hade klart fler besökare än under en vanlig lördag, summerar Lindström.

I Östersjön finns flera fiskarter som utnyttjas i liten utsträckning. Detsamma gäller fiskens olika delar: allt fullt användbart som fås från fångsten tas inte till vara i sin helhet.

Ett exempel är abborrrom, en underskattad inhemsk delikatess som ofta hamnar bland rensavfallet.

Genom Balanssi inledde Borgå Fiskhus ett samarbete med en studerande inom livsmedelsteknik vid Xamk. Den studerande undersöker vilken typ av ny produkt som kunde utvecklas av abborrrom.

Ett Business Porvoo-möte som ordnades i anslutning till projektet introducerade i sin tur Borgå Fiskhus till Borgå Klimatpartnerskap.

– I Borgå Klimatpartnerskap ingår att vi förbinder oss till att främja ett miljömål som vi själva har satt upp. För oss handlar det om att bättre ta till vara smartfisk, såsom sutare, säger Lindström.

Sutaren har ett dåligt rykte på grund av sina många ben, men smaken är utsökt, säger Lindström.

– Ingen tror hur gott det är innan de har smakat. Vi har just nu kallrökt sutare på gång där inne, som vi ska lägga på pizza, och vi gör biffar av sutare och mycket annat, berättar Lindström.

Nya produkter har också utvecklats tillsammans med Norron Oy, en innovatör och produktutvecklare av moderna fiskprodukter.

– Det skulle vara bra också för fiskarna om sutaren kunde ge dem en ny inkomstkälla. De har inte heller alltid så lätt, konstaterar Lindström.

I takt med att klimatet blir varmare har bestånden av sutare ökat, vilket innebär att det finns gott om fisk att tillgå, dessutom från närområdet. Den största utmaningen är närmast hur man får konsumenterna att ta till sig nya matvanor.

– Om det lyckades med gäddan, varför skulle det inte lyckas med sutaren? säger Lindström.

Denna artikel har tagits fram inom ramen för projektet Balanssi – Hållbar utveckling för SME-företag

Jenni Lähtevänoja
Posintra Oy
+358 401837917
jenni.lahtevanoja@posintra.fi